Mitt liv, ditt liv, vårat liv.

Jag är en människa som blir väldigt "into it" när jag dyker in i något. I det mesta jag gör handlar det om allt eller inget, på gott och ont. Ibland går det liksom bra, som med träningen, på gymmet är det till min fördel när jag hellre svettas som en gris än att göra saker halvdant för att slippa visa upp en blöt tröja för "okända" människor. I förhållanden, vänskap som kärlek kan det bli till min nackdel då jag lämnar ut mig väldigt extremt och blir nästintill beroende av den/dem jag kommer nära. Jag måste lära mig att älska men samtidigt bibehålla min självständighet, för jag vet att jag inte behöver någon annan för att klara mig, känna mig bra och veta att jag duger! Dock tror jag på "ensam är stark, men tillsammans är vi starkare". :)

Ida och Rocky, tack för erat stöd. Bättre vänner kan jag inte tänka mig! (Och Sunne också såklart, som jag vet skulle funnits där om hon inte glidit runt i Asien på upptäcktsfärd! :D)
Familjen, för att ni älskar mig och jag er. Ett sånt band som aldrig brister.
Tjorven som blev min räddare i nöden. ;)

Andreas, för att du gör mitt hjärta glatt. Jag älskar dig och vill inte vara utan din närhet!
Du är bäst!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0