Ett minne för livet.

Sitter här lagom trött och "sliten" efter många timmars firande och få timmars sömn, men det var det värt. Folk har antingen sagt att studenten är det bästa de varit med om i sina liv, eller så har det varit ganska så överskattat, i mitt fall var det definitivt inte det andra alternativet. Jag hade så sjukt roligt! Allt från champagnefrukosten, utspringet och tårarna under mitt tal till flakåkandet och festen på kvällen. Ett minne för livet!

Det var många man inte han säga hejdå till, många man knappt såg och det är det som idag känns jobbigt. Efter att ha varit uppe i varv visste jag knappt vart mina fötter befann sig, men jag hade åtminstonde roligt. Jag tror de förstår, folk jag inte hunnit tacka, men jag ska komma tillbaka och ge er alla en stor kram, för det är hos er jag har utvecklats blivit den jag är idag, det är under mina tre år på walthers som den stora förändringen har skett. Tårarna igår var för er, för oss tillsammans, för att jag var lycklig men samtidigt ledsen att lämna det fina bakom mig, en stor trygghet. Nu ligger framtiden öppen och i värsta fall får jag blicka tillbaka, återvända för en stund och finna ro hos er. Det vi hade, eller fortfarande inom oss har är unikt!

Walthersandan, slå den om ni kan!





(Inlägget skrevs dagen efter studenten, men jag gillar den, den för fram en bra känsla på ett bra sätt. Det var en magisk dag!)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0