Trohet.

Jag kan inte låta bli att bli rädd, förbannad och jävligt besviken på människan när den behandlar människor som skit. Trohet? Vad är det?

Ofta får man höra (och se) människor som har en partner men som likt förbannat kan slänga sig om armarna på en annan. Kyss, gos, hångel, sex, "det var bara" ... Vart tog respekten vägen? Vart tog erat samvete vägen? Vad skulle ni tycka om er partner behandlade er på exakt samma sätt? Ni skulle le åt det va? Nej, tror inte det! Det är tragiskt  att det kan vara en människa med en härlig personlighet, som är übertrevlig och lättsam, men som sedan har skit i ryggsäcken. Fan ta er! Det är väl klart man ibland kan reflektera över och tänka "varför skulle jag ha tur och träffa en genuint snäll kille?". Sådana som ni förstör för många, får folk att inte kunna lita på andra, att aldrig våga ta klivet ut.

Man ska behandla andra så som man själv vill bli behandlad. Och om ni säger er älska en människa bör ni vilja den väl och se den lycklig. Att gå ovetandes om en äcklig handling är inte att vara lycklig! Att den andra ska vara lycklig kanske inte innebär att vara det med dig.

Kommentarer
Postat av: Maria

Jo ja håller med, dock kan ja personligen säga att det finns alltid fysiska attraktioner där ute som kan fresta. Men som i mitt läge, om frestelsen skulle ta över, så självfallet måste man kolla över sitt läge om hur mkt man egentligen tycker om människan. En frestelse kan faktiskt fungera som en tankeväckare i ens känslor för en person, precis som de kan fungera som en motsats konsekvens.

Men osm du säger, skulle man vara trygg i sin person man är med och man skulle älska den med hela sitt hjärta, så tro mig då ksulle man aldrig tänka en tanke att hålla på med någon annan än den man är med. :)

2009-04-08 @ 22:22:21
URL: http://egooo10.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0