Två dagar fick jag.

Inte ett skit mer. Jag får väl skylla mig själv som har pussats och kramats med en sjuk Andreas, för nu sitter jag själv här med halsont, huvudvärk och en snorig näsa. Kul, jättekul.

Nästa vecka = nya tag? Jag får sköta matbiten tills vidare iallafall, det gör en hel del det också.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0