Så nära, men ändå så långt bort.

Blev ingen övernattning, alla tråkmånsar bangade. :) Trots det vart kvällen toppen som alltid! Sunne stod dessutom för den goda maten. (Jag fick ägna mig åt diskningen då Idol och Andreas på msn uppehöll mig precis lagom tills maten skulle göras. ;D)

Nu ligger jag ensam i Andreas säng och jag måste erkänna att det känns lite konstigt att ligga här själv och veta att ingen Andreas kommer och omfamnar mig snart. Det känns lite jobbigare än att sova ensam i min egen säng, här blir man på ett sätt så nära inpå.

Låter Westlife avsluta kvällen, och sedan blir det att rulla över på "Andreas sida" och somna gott på hans kudde. Sedan är det bara 3 nätter kvar ... (L)!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0